Återvinning är bra. Återanvändning är ännu bättre.

Vår hisskonstruktion främjar återanvändning. Vi säljer inte bara en hiss, utan vi erbjuder en komplett lösning för hela hissens livslängd. Faktiskt en lösning som ger hissen många liv eftersom vi konstruerar våra hissar så att de kan moderniseras och återanvändas flera gånger istället för att bytas ut. Det är bra för vår planet och det sparar dessutom pengar.

Efter ungefär 25 år har en hiss nått sin livslängd. Många hisstillverkare byter då ut hela hissen. Men det gör inte vi. Vi återanvänder istället hissen. Stora delar av en hiss har väldigt lång livslängd. Det är resursslöseri att byta ut dessa delar i onödan. När våra hissar nått sin livslängd, det vill säga ungefär 25 år, byter vi inte ut hela hissen. Istället byter vi elutrustning och rörliga slitdelar. De tunga mekaniska delarna håller för ytterligare ett antal ”livslängder”.

Vårt koncept med återanvändning av hiss jämfört med komplett utbyte sparar både material och energi:

Vår hisskonstruktion sparar material och energi

Vi går mot branschtrenden som bland annat är att bygga hissar utan bärram. Vi gör inte heller som många tillverkare att vid modernisering ersätta väl fungerande stålkonstruktioner för att det är lättare att installera en ny hiss än att återanvända det som går.

När vi på ALT bygger hissar gör vi det utifrån en traditionell bärram av stål. Vårt nyhissprogram är moduluppbyggt, moduler som vi vid modernisering av hissar använder oss av för att effektivt bibehålla och återanvända de stora, tunga komponenterna – som har störst miljöpåverkan – och bara ersätta det som verkligen behöver bytas ut eller där teknikutvecklingen har gått framåt. Det blir både en stor material- och energibesparing.

Hisskonstruktioner (sett ovanifrån):

Energi- och resurseffektivtet är viktigt

Det är väldigt viktigt med energieffektiva hissar – och alla våra hissar klarar miljöklass A – men ur ett miljö- och energiperspektiv anser vi det helt nödvändigt att titta på hela livsscykeln. Det har länge varit känt att vi använder mer av jordens resurser än vad som är långsiktigt hållbart. Med tanke på detta anser vi att det inte går att kasta ut hissar istället för att återanvända dem, med motiveringen att nya hissar har lägre energiförbrukning.

Det tar nämligen över 30 år att spara in den lägre energiförbrukningen jämfört med den energi som behövs för att framställa materialet till en ny hiss (både nyframställt och återvunnet material inräknat). Lägger vi dessutom till den koldioxid som släpps ut vid materialproduktionen blir det än mer självklart att det är en vinst både för miljö och plånbok att återanvända hissar.

Stål från Europa

Vi använder stål från stålverk i Europa. Dessa stålverk är avsevärt miljövänligare och effektivare än övriga världens då vi inom Europa har kommit mycket längre i såväl utveckling som miljömedvetenhet. Vi använder i så hög grad som möjligt en mix med återvunnet stål. Det minskar både energiåtgång och koldioxidutsläpp (CO2).

Hissens energiförbrukning i ett flerbostadshus

Hissresorna i ett flerbostadshus på 6 våningar med 4 lägenheter per våning förbrukar ungefär 1 000 kWh per år. En bibehållen befintlig hiss (återanvändning) ökar detta värde med 100 – 400 kWh per år då den är något tyngre och drivsystemet i sämsta fall är något mindre effektivt.

Detta ska då jämföras med utbyte av komplett hiss, där enbart energiförbrukningen för att framställa det nya stål som behövs är 16 800 kWh, alternativt 11 100 kWh med en mix av återvunnet stål. Med andra ord tar det över 30 år att spara in den minskade energiförbrukningen hos en ny hiss jämfört med att återanvända hissen. Används enbart nyproducerat stål tar det istället över 40 år.

Återanvändning vs. återvinning

Vid återanvändning används produkten igen, utan ändringar av design eller material.

Återvinning innebär att produkten förstörs och att man endast tar vara på materialet för att tillverka nya produkter. Återvinning kräver i de flesta fall mycket energi. Med det sagt är återvinning i sig inte negativt, det är såklart bra att ta tillvara material jämfört med att det bara slängs.

Earth Overshoot Day

Earth overshot day är den dag på året då vi har förbrukat hela årets resurser, eller naturens budget.

Under resten av året lever vi över jordens tillgångar – men det kommer vi inte kunna göra hur länge som helst innan ekosystemet bryts ner helt och hållet. I början av 1960-talet användes cirka två tredjedelar av jordens resurser. 1986 inföll Overshoot day den 31 december. 2023 inföll Overshoot day redan 2 augusti.

Vi skulle nu behöva 1,6 jordklot för att matcha människans konsumtion.

I Sverige inföll Overshoot day 21 april (2024). Om alla på jorden skulle leva som vi i Sverige skulle vi behöva drygt 4 jordklot.

Lär dig mer:
overshootday.org

Cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi är en vision om ett ekonomiskt system som är designat för att återskapa resurser, om och om igen. I en cirkulär ekonomi går affärsnytta hand i hand med resurseffektivet.

Produkter och tjänster i en cirkulär ekonomi designas så att de blir värdefulla att återanvända i antingen biologiska eller tekniska kretslopp.

Målet är att inte behöva slänga någonting och på så sätt minska behovet av att ständigt köpa in nya råvaror samtidigt som produktion och transporter sker med förnybar energi på ett optimalt sätt.